Namnet är belagt år 1314 som de Kastløse men under århundradena har namnet förekommit i många former, bl.a. Kasslösa och Kastlösa. Förleden Kast/Kats har sannolikt ursprung i ordet kast ’något uppkastat el. sammankastat’, i betydelsen ’jordvall, gränsdike e.d.’ Slutleden är det ursprungliga icke bebyggelsebetecknande ortnamnselementet lösa med omstridd betydelse, sannolikt ’äng, betesmark e.d.’ (Hallberg, Göran 1975)
Kyrkan
Det kan först nämnas att den kyrka vi i dag ser i Katslösa by är uppförd runt år 1870. Den har ”syskon” i Solberga och Hassle-Bösarp (Vemmenhögs härad) som ligger i närheten. Arkitekten är densamma, nämligen Peter Boisen. Byggmästare var genomgående H.F. Möller från Ystad, som utförde byggena efter Boisens ritningar. Kontrakten för kyrkorna i Solberga, Hassle-Bösarp och Katslösa beskrivs som näst intill identiska, vilket förklarar likheterna.
Fig. 1. Fotografi från Ljunits och Herrestads hembygdsförenings fotoarkiv.
Befolkningen ökade kraftigt under 1800-talet och den gamla kyrkan blev för liten. Den var belägen något längre österut än den nuvarande och var en medeltida gråstenskyrka. På en lantmäterikarta från 1747 (Fig. 2) kan vi bilda oss en uppfattning om hur den gamla medeltida sockenkyrkan såg ut. En enkel romansk plan – ett rektangulärt långhus med en halvrund absid (avrundad utbyggnad) i öster. En port vetter mot söder. Den gamla kyrkan revs sålunda när den nya kyrkan stod färdig.
Fig. 2. Del av konceptkarta från år 1747 av lantmätaren Anders Wadman. Det gröna området är benämnt ”Kyrckiogd”.
Lantmätaren Carl F. Grönwall avbildade 1816 kyrkan (konceptkarta), snarlik Wadmans avbildning.
Fornborgen Katzholm
Enligt folkminnet skall en fornborg Katzholm ha existerat under medeltiden, belägen strax öster om kyrkan. Den skall så sent som på 1500-talet ha ödelagts av en svår eldsvåda. Rester av medeltida handslaget tegel har hittats på platsen (Larsson, Peter 1996). Området har tidigare varit allmänning (markerat som samfällighet på Ekonomiska kartan från 1970-talet) där byborna hämtat byggnadsmaterial, men i dag är området överodlat.
Fig. 3. Del av konceptkarta från år 1747 av Anders Wadman. Nordost om kyrkan har ett stycke namngetts som Katzholm med tillägget ”No 2 tillhörig en odugl. backe”. Även en brunn (”brund”) har markerats och det är möjligt, kanske rentav troligt, att denna brunn en gång var till Katzholm.
1747 – ägobeskrivning av Anders Wadman
”Högwälborne Baron öfwer Ammiralen, Landshöfdingen öfwer Commendanten Herr Carl Georg Siöblad” på Marsvinsholm har städslat lantmätaren Anders Wadman för att under flera års tid mäta av och beskriva byarna som ligger under Marsvinsholm.
Fig. 4. Del av renoverad karta från år 1747 av Anders Wadman.
På kartan (Fig. 4) ser vi en för skånska slättbygden typisk platsby belägen i en sänka med god vattentillgång. Hela byn är inhägnad och gårdarna är mestadels tre- eller fyrlängade. Alla gårdar och gatehus har inhägnade tomter. Numreringen går medsols med vissa avvikelser. Den allmänna platsen i byns mitt är gatan (Wadman skriver också ”Katzlösa By och Gata”). I sydost ser vi nr 5 annexehemman tillhörigt kyrkan. Även gatehusen nr 3 & 4, som ligger mot kyrkogårdsmuren, och två gatehus ligger på tomten nr 5 tillhör kyrkan. Katslösa är en annexförsamling till Sjörup, där prästen bodde. Byn består i övrigt av utsockne frälsehemman på 1 eller 1/2 mantal, vid denna tid under Marsvinsholm. Även gatehusen mitt på gatan, nr 17 & 18, är under Marsvinsholm.
Katslösa är som andra byar på slättbygden i tegskifte. Norr om byn ser vi den norra vången och varje gård har sin s.k. toft i anslutning till gården. Tre vägar finns från gatan ut till respektive vång. Wadman har ritat ut grindarna. Wadmans beskrivning av byn följer samma mönster som i alla andra byar han beskriver. Vi läser bl.a.:
- ”Åkerjorden uti 3ne wångar som kallas Norre, Södre och Wästre sampt hafrejord i Ängswången wid Stubbaledet belägen”. Ängsvången är en utjord norr om byns sammanhängande ägorymd. Havre odlades ofta långt från byn där man inte hade möjlighet att gödsla.
- ”Till den jorden som sås med Råg och Korn behöfwas giödning hwart 3ie åhr, men i brist af Boskaps foder, kan ey oftare skie än hwart 4de åhr, och Hafrejorden giödas intet”. Detta kan tolkas som att en vång fick ligga i träda i två år och inte i ett år.
- ”Till Åkernes Cultiverande behöfwer hwarthera hemmanet 4 par dragare af Oxar och Hästar”.
- ”Mulbete för Byens Creatur, är ingenstäds utan i den wången som ligger i träde, som ganska ringa förslår, måste altså legia bete för sina dragare på andra ställen”. Brist på betesmark gör att man måste leja bete på annat håll.
- ”Byggnings Timber och wedebrand måste åboerna kiöpa en Milewäg ifrån byen“. Inga träd som kan ge byggmaterial eller ved finns, vilket var det vanliga på slättbygden.
- ”Torfskyrd är liten och ringa här til, och nu snart aldeles upskuren, finnes ey någon Torfmåse, utan skiäres torf uti Ängholerne i wångarne der någon finnas kan Hwarenndelst både Ängiarne mycket fördärferas och många Creatur öde läggias och fördränckias i torfgrafvarna“. I brist på ved fick man skörda torv i sanka ängar, vilket gjordes i stor utsträckning på skånska slättbygden.
- ”Små Kåhlhagar finnas wid Tomterna som och uträknade äro men inga Cuminhagar”. Kålhagar är det vi i dag kallar trädgårdsland. Kummin var en viktig krydda- och medicinalväxt, men odlades inte i Katslösa.
- ”Giärdesgårdarne byckia åboerna dels med sten och dels med Ris och jord-diken”. Man stängslade med sten, ris eller jordvallar (dike=vall!).
- ”Till Skatternes afbetalning och andra utgifter är ibland någon Spannemål samt någon Boskaps Creatur som åboerna föryttra och tillwända”. Skatt till kronan och Marsvinsholm erlades in natura.
1787 – Brännvin
Den 8 juli 1787 höll kyrkoherden Andreas Rönbeck sockenstämmor i Katslösa och Sjörup. Detta med anledning av en ny förordning gällande brännvisbränning.
Efter det misslyckade försöket med statliga kronobrännerier (1775–1786/87), där kronan monopoliserade all bränning för att fylla statskassan, men mötte massivt motstånd och olaglig lönnbränning, tvingades Gustav III backa. Den 21 juni 1787 utfärdade han en kungörelse som återinförde husbehovsbränning för tio år framåt – men bara mot en årlig arrendeavgift till kronan. Detta var en kompromiss: bönderna fick tillbaka sin traditionella rätt (viktig för både hushåll, fest och ekonomi), men staten fick in pengar och viss kontroll.
Av protokollet framgår det att Rönbeck går grundligt tillväga: ”…sedan Kundgörelsen ytterligare blifwit för Sochnernes hemmans brukare upläst och till sin fulla mening förklarad, framkallades af Kyrckoherden hwarje åbo särskilt uti bägge Sochnerne i ordning efter nummer at aflämna sitt frivilliga yttrande”. Samtliga åbor ställde sig positiva till förändringen, utom den 74-åriga Jungfru Bengtsonia på Varmlösa nr 9. Hon har uppenbarligen god vana av hembränning, men hon vill inte betala någon avgift för detta. I stället påtar sig socknens övriga åbor att betala avgiften. Åborna åtar sig också att ansvara för Hörröds hemman som brukas under Rynge gård. Sålunda blir Bengtsonia laglig leverantör av brännvin i socknen.
Mellan raderna framgår det tämligen klart, att Rönbeck var medveten om att olaglig bränning förekom i socknarna, men han valde antagligen att se mellan fingrarna i omsorg om en god relationen med sockenborna. Rönbeck var för övrigt från trakten, född 1741 i Balkåkra, son till kyrkoherden där, Mathias Rönbeck.
1816–1817 En- och storskifte
När kyrkoherden Lars Hellman hade tillträtt sin tjänst 1803 kom han att begära sitt prästhemman Sjörup nr 16 samt sitt annexehemman Katslösa nr 5 i enskifte. Enskiftet av Sjörups nr 16 verkställdes och ägorna samlades runt prästgården. Även klockarebolet Sjörup nr 17 förlades i enskifte, på begäran av klockaren. Något enskifte av Katslösa nr 5 kom dock inte att påbörjas, vilket skulle kunna förklaras av Hellmans tidvis sviktande ekonomi.
Men vid tiden runt nyår 1815/1816 brinner åbyggnaden (gården) på Katslösa nr 5 ned i en eldsvåda. Övriga byggnader i byn påverkas inte av eldsvådan. Detta blir då ett lämpligt tillfälle att begära enskifte av Katslösa nr 5. Katslösas alla frälsehemman är nu under Rynge gård som arrenderas av Johan Erik Rosenblad. Hela byn ligger fortfarande kvar i tegskifte.
Fig. 5. Del av Grönwalls (renoverade) karta från 1816. Jämför vi med Wadmans karta från 1747 ser vi bl.a. att gården nr 5 saknas – den har brunnit ned och Katslösa nr 5 kommer att brytas ut i enskifte. Gården nr 14 har flyttat och ligger nu längst i väster, vid den uppdämda bäcken.
Den 18 mars 1816 begär Rosenblad och Hellman skifte av Katslösa by. Man nämner inte om det är fråga om en- och/eller storskifte. Kommissionslantmätaren Carl F. Grönwall, inneboende på prästgården i Sjörup, förordnas.
Katslösa nr 5 annexehemman kommer att brytas ut i ett enskifte längst i norr. Frälsehemmanen kommer att förläggas i storskifte. För detaljer, se denna sida.
Första sammanträdet hålls den 29 april i Katslösa och många är kallade, här i den ordning de nämns i protokollet:
- Arrendatören af Rynge Gård med derunderlydande Frälse Gods Öfversten och Riddaren af Kongl. Maysts Svärds Orden Välborne Herr J. E. Rosenblad [Rynge gård ägs av auditören Fredrik Hermansson].
- Innehafvaren af Annexe hemmanet No 5 Kyrkoherden Välärevördige och Höglärde Herr Magister Lars Hellman.
- Nämdemännen Sven Olsson och Ola Olsson från Tingaröd.
- Commissarien och Krono Länsmannen J. Berlin [boende i Södra Vallösa].
- Till bevakande af Geistlige Lägenheters Rätt å Consistorii vägnar, Contracs Prosten Högärevördige och Höglärde herr Magister Sven Krok [kyrkoherde i Balkåkra].
- Byns samtliga åboar och husmän.
- Tre åboar från angränsande Solberga.
Rosenblad framvisar lantmätare Anders Wadmans kartor från 1747, men man bestämmer att lantmätaren Grönwall på nytt skall mäta upp byn.
Efter att Grönwall under vår och sommar utfört fältarbetet och upprättat en ny karta och beskrivning hålls ett nytt sammanträde den 12 augusti. Närvarande är förutom lantmätaren:
- Kyrkoherden Lars Hellman för Katslösa nr 5.
- Nämndemännen Sven Olsson och Ola Olsson från Tingaröd.
- Häradets tillförordnade Gode Män Herr Prosten Chr. Ödman från Södra Villie och Herr Sekreteraren Sundevall från Högestad.
- Kronolänsman Johan Berlin.
- Kyrkoherden Sven Krok.
- För frälsehemman och -gatehus kvartermästaren Lundell med fullmakt från Rosenblad.
- Ombud från angränsande Varmlösa, Kadesjö, Tånemölla och Solberga.
Lantmätaren Grönwalls konceptkarta visar Inledningsvis taxeras ägorna