Johannesberg – Ljunits

Johannesberg bestod av enskiftena Krågarp 4 1 mantal och Tingaröd 11 1 mantal under åren 1799–1820. Efter detta kommer dessa två fastigheter att avsöndras i ett stort antal mindre lägenheter.

Bakgrund

Den 14 augusti 1798 begär Carl Friedrich Neuman enskifte av sina ägandes utsockne frälsehemman Krågarp nr 4 och Tingaröd nr 11, vardera 1 helt mantal. Dessa hemman kommer senare att tillsammans kallas Johannesberg. Neuman har tidigare förvärvat dessa hemman av greve Eric Ruuth och dennes hustru Elisabet Charlotte Wahrendorff på Marsvinsholm. Köpeskillingen är 5.000 riksdaler. Köpebrevet (se Ljunits häradsrätt (M) AIa:19 (1799-1800), 29 mars 1799 No 12) är underskrivet i Stockholm den 29 januari 1799.

4 september 1798 – Förrättningar i Krågarp och Tingaröd

Denna dag håller lantmätaren Lorents Samuel Gutman först konferens i Tingaröd angående utbrytning i enskifte av nr 11. Förutom delägarna närvarar även länsman Johan Ludvig Berlin för att bevaka Kronans intressen. Under åren 1793 och 1795 upprättade Gutman en karta över byn inför ett tänkt storskifte, alla tre vångar delas men storskiftet kommer inte att slutföras.

Vid konferensen förklarar lantmätaren och Neuman, att en placering av enskiftet i nordost i byns norra vång (i anslutning till Krågarp) är till byns minsta förfång. Övriga delägare håller inte med. Några av delägarna anser, att norra vången kommer att blir för liten i förhållande till de två andra vångarna, och anser att den södra vången är bättre för dem.
Senare samma dag håller Gutman även en konferens i Krågarp med dess byamän. Rusthållarna var mycket negativa till storskiftet år 1785 och de är nu lika negativa till ett enskifte av nr 4. Enskiftet sker alltså med stöd av samma storskiftesförordning som vid storskiftet 1785. Rusthållarna accepterar slutligen ett enskifte av nr 4, men man blir inte överens om var enskiftet skall läggas. Gutman förklarar vid respektive konferensers slut, att saken får avgöras vid Ljunits härads vinterting.

28 mars 1799 – Ljunits härads vinterting

Ett nytt tingshus håller på att uppföras i Stora Herrestad (gästgiveriet där tingen hållits har brunnit ned), men då det ännu ej är färdigbyggt, hålls tinget i Ystad. Tinget föregås som brukligt är av en gudstjänst ”uti Stadens Storkyrka”. Närvarande är Tingets ordförande Gustaf Billberg, tolv nämndemän, länsman Berlin, hovrättskommissarien Klein som företräder Neuman, lantmätaren Gutman samt byamän från Krågarp och Tingaröd.

Lantmätaren Gutman förklarar i ett skriftligt yttrande bland annat, att Tingaröd fortfarande står under storskiftesdelning som inte är avslutad. Han förklarar också, att det storskifte av Krågarp som gjorts 1785 och 1786 av lantmätaren Lidström, inte är något annat än ett tegskifte genom att det är för många skiften i var vång.

Krågarps byamän har nu ändrat inställning och motsätter sig helt enskiftet för nr 4. Man motiverar det med att byn redan skiftats enligt storskiftesförordningen (det som Gutman nu underkänt). Kommissarien Klein menar dock, att byamännen inte är berättigade att göra ett sådant återtagande. Länsman Berlin ger också sitt stöd till det av Gutman föreslagna enskiftet.

Utöver övriga jordägarens skriftliga anföranden, har prästen Anders Corvin sent inkommit med en skrivelse, daterad dagen före vintertinget, angående Nöbbelövs prästgårds utjord i Tingaröd. Klein menar dock, att Corvin är tredje part som inte har med saken att göra.

Efter en kortare överläggning kommer rättens överraskande utslag: ordförande Gustaf Billberg anser sig jävig, i det att han är prästen Anders Corvins styvson, och han anser sig därför inte kunna befatta sig med målet. Neuman uppmanas begära en annan domare till nästa ting. ”Emot thetta Utslag tillkännagaf Commissarien Klein å Inspectorens [Neumans] vägnar missnöge, som antecknas”.

Utslaget fordrar en närmare förklaring: Gustaf Billbergs far var Knut Johan Billberg, präst i Nöbbelöv. När denne dör 1778 efterlämnar han den 36-åriga änkan Catharina Bering och tre barn. Kyrkan löser detta genom s. k. änkekonservering. Man hittar en annan präst som gifter sig med änkan, och denne präst är Anders Corvin, ett år yngre än änkan. Således är Corvin nu styvfar till Gustaf Billberg. Catharina Bering får tre barn med Corvin.

21 & 22 maj 1799 – Ljunits härads sommarting

Först ”…förrättades Gudstjensten i Kyrckan [i Ystad] af Herr Komministern Ödman, hwarefter Ordföranden, jämte Nämbden uppträdde uti Tings Salen, och therstädes sine Säten intogo…”.

Ordförande denna gång är Enok Georg Wettercrona. Övriga närvarande är i stort sett samma som vid föregående ting. Ordföranden rekapitulerar ärendet, och påpekar att Krågarps byamäns återkallande av sitt beviljande av enskifte för nr 4 strider mot § 72 i storskiftesförordningen av år 1783.

Byamännen i Tingaröd (utom Leuwenhaupt på Torsjö säteri som äger utsockne frälsehemmanen nr 10 & 12) har ”i godo och vänlighet sig förenat” efter vissa eftergifter från båda parter. Den 22 maj fastställer Häradsrätten Gutmans förslag till enskifte av Krågarp 4 och Tingaröd 11.

1799–1802: Neuman

I lantmäteriakten har Gutman bifogat en skiss över gården (se bild) som Neuman skall uppföra och Gutman noterar att den totala arealen är 135 tunnland. På en lantmäterikarta från år 1816 över grannbyn i norr, Katslösa, har lantmätaren Carl Fredrik Grönvall (då inneboende på Sjörups prästgård) ritat ut gården m.m. (se bild). Gårdens läge är fullt logiskt, då det är mitt på ägorna, alldeles öster om vägen, beläget på Tingaröd 11.

L.S. Gutman: Inspector Neumans åbyggnad på Dess Tilldelta Enskifte för Sina utsokne Frälsehemman No 4. Krågarp och No 11 Tingaröds Byar utj Liunits Härad, hvars Ägor äro, till det förra 62 Tun. 11 7/10 Det sednare 73 Tun. 10 2/10. 135 21 9/10 2ne Hela Mantal.

Del av lantmätare C.F. Grönvalls karta över Katslösa år 1816 i samband med att Katslösa nr 5 annexehemman bryts ut i enskifte och övriga (frälse-) hemman förläggs i storskifte. Det är byns södra vång som här syns samt en vägkorsning senare kallad Bergakorset. Från Bergakorset söderut går vägen mot Nöbbelöv. Torpet/gatehuset strax söder om korsningen torde vara Carlsberg. Gården Johannesberg är utritad alldeles öster om vägens förlängning. (”Kurvan” som syns är en kartskarv).

Strax norr om gården Johannesberg, uppe på kullen, finns det 1801 ett torp (Carlsberg) och där flyttar Måns Hansson, 39 år, in med hustru och barn. Två år senare har vi ytterligare ett torp (Fredriksdahl) strax söder om gården, och där flyttar Bengt Andersson, 32 år, in med hustru och barn. Torpen på bygden vid denna tid ligger invid befintliga vägar, ute i kanten av respektive bys mark, men Carlsberg och Fredriksdahl skiljer ut sig genom att ligga nära gården. Närheten till gården gör det troligt, att Måns och Bengt var involverade i den dagliga driften av gården.

Då dessa torp ligger så nära gården och klassas som gatehus i mantalslängderna, kan man förmoda att ingen mark hör till, kanske bara en kålhage. Måns och Bengt betalar sannolikt arrendet genom att arbeta på gården och får kanske viss betalning i form av spannmål. Bengt och Måns kommer att bo kvar i många år.

Torpens namn kommer sannolikt av Neumans förnamn. Namnet Johannesberg är mera oklart, men kan komma av en närstående till Neuman.

Under åren 1799–1801 intecknar Neuman sina två hemman till närmare 3.000 riksdaler. Första lånet, 500 Rdr, är av hovrättskommissarien Klein. Senare följer ytterligare nio lån till sex procents ränta av olika personer, bl.a. befallningsman Nordström i Lilla Köpinge (333 Rdr), prosten Hindbeck i Östra Vemmenhög (133 Rdr) och handelsman Carl Johan Sjövall i Ystad (500 Rdr).

I mantalslängden för år 1801 är tre drängar, två pigor och en gosse skrivna på Tingaröd 11. I vad som ser ut som ett tillägg noteras Neuman som inhyst och varande över 70 år. Året därpå är endast en dräng och två pigor skrivna där. Neuman är dock skriven på Dybeck både 1801 och 1802, men avståndet mellan Dybeck och Johannesberg är inte så stort, att det uteslutas att Neuman själv fungerade som inspektor.

1802–1820: Gyllenkrok

Den 29 mars 1802 förrättar Klein en auktion på Johannesberg. Bjuder högst, 7.191 Rdr 32 Sk., gör Johan Gyllenkrok genom sitt ombud kammartjänaren Nils Sandberg. Vad som föranleder auktionen är oklart. Köpebrevet är författat och underskrivet av Klein i Tingaröd den 29 september samma år, och av en bifogad kvittens framgår det, att Neuman mottagit köpeskillingen på Dybeck den 18 oktober.

Den 23 september 1803 dödar Neuman ett antal inteckningar, inklusive den till Klein, d.v.s. han har uppvisat kvitton på återbetalda skulder. År 1803 har Neuman slutat som förvaltare på Dybeck och är nu skriven på Krågarp 4. Han uppges vara ogift. Efter detta tycks inte några spår efter Neuman stå att finna.

Den 1 maj 1809 dödar Gyllenkrok genom sin inspektor Nils Sandberg en inteckning på 250 Rdr som C.F. Neuman gjort år 1801. Detta kan betyda att inspektorn på Dybeck även fungerat som inspektor på Johannesberg.

I sockenstämmoprotokollet från den 14 augusti 1803 (Riksarkivet Lund) listas alla gatehus och torp i socknen. På ”Högwälb. Herr Baron Gyllenkroks Enskifte som i Orten kallas Johannisberg” benämns Carlsberg och Fredriksdahl som torp. På bytomterna finns det förutom gårdarna ett antal namngivna gatehus.

På Skånska rekognosceringskartan från 1812 kan man dessvärre inte säkert lokalisera gården Johannesberg, då den har hamnat precis i skarven mellan två kartblad.

I mantalslängden år 1814 uppges rotesoldaten Nils Olsson Deld med hustru och barn bebo ett (nyuppfört) soldattorp på Johannesberg. Det är sannolikt den byggnad i nordost på Krågarp 4 som lantmätaren Grönvall benämner Stenkuntehuset på sin karta över Katslösa från år 1816. På hela Johannesbergs ägor är nu omkring 20 personer (vuxna & barn) skrivna.

Under Gyllenkroks tid är 3–4 drängar och en piga skrivna på Johannesberg. Men vi kan anta att tidigare nämnda torpare, Bengt och Måns, och kanske deras hustrur, gör dagsverken på gården.

Den ogifte Johan Gyllenkrok dör på Abusa den 28 mars 1820 och redan den 2 oktober samma år, i en köpehandling underskriven på Björnstorp (Torna härad), säljer släktingar Krågarp 4 och Tingaröd 11 till Johan Berlin. Köpeskillingen är 10.000 Rdr för fastigheterna och 2.666 Rdr 32 Sk. för grödorna. Dessutom köper Berlin hemmanet Abusa på 2 mantal m.m. av Gyllenkroks släktingar, och familjen Berlin flyttar senare dit.

1820–1826: Johan Berlin

Berlin har uppenbarligen inga intentioner att fortsätta bedriva jordbruk på Johannesberg. Han anlitar i stället lantmätaren Grönvall, boende i närliggande Sjörup, för att göra privata jordavsöndringar. Idén är dock inte ny på bygden. År 1812 säljer herrskapet von der Lancken på Torsjö säteri alla sina utsockne frälsehemman, bl.a. Solberga nr 5 (ett enskifte gränsande till Tingaröd nr 12) 1 helt mantal. Detta hemman köps av frälseåbon Hans Andersson och dennes hustru Hanna Andersdotter, och dessa börjar omgående avsöndra ett stort antal lägenheter i storlekar från 1/4 mantal ned till 1/64 mantal. Detta kom att leda till en byliknande småbruksansamling, i folkmun kallat ”Femman”.

Den 19 oktober 1820 säljer Berlin den första lägenheten, Tingaröd 11 1/16 mantal, och köparen är drängen Lars Christoffersson i Tingaröd. Köpeskillingen är 533 Rdr och 16 Sk. Under ett antal år säljer Berlin över 20 lägenheter som varierar i storlek från 1/32 till 1/4 mantal. Köparna är både från Nöbbelövs socken och från angränsande socknar, och de är bl.a. drängar, åbor, soldater, timmermän, skomakare och husmän. Två av köparna är de tidigare nämnda torparna/husmännen Bengt och Måns som alltså nu köper mark (1/32 resp. 1/16 mantal) där deras torp stått i omkring tjugo år. De benämns därefter som åbor eller hemmansägare och gör därmed ett socialt avancemang. En del av köparna intecknar sin lägenhet och lånar pengar av Berlin till sex procents ränta.

Den nya bebyggelsen på Johannesberg leder till en kraftig befolkningsökning i socknen. År 1825 är 135 personer mantalsskrivna på Johannesberg, hälften på Krågarp 4 och hälften på Tingaröd 11. Det är också vid denna tid sockenstämman börjar planera en utbyggnad av sockenkyrkan i Nöbbelöv.

1822–1852

Under dessa år sker ytterligare hemmansklyvningar och ägarbyten. Flera lägenheter är så små som 1/128 mantal och flera är även bebyggda med ett eller två torp, betecknade som gatehus i mantalslängden. År 1840 har vi hela 39 st. lägenheter på Johannesberg; 26 st. på Krågarp 4 och 10 st. på Tingaröd 11. 170 personer är nu mantalsskrivna på Johannesberg.

1852: Laga skifte

Den 12 juni 1852 ansöker tre åbor på Johannesberg hos Konungens Befallningshavande i Malmö, om Laga skifte av Johannesberg. Laga skifte var den förordning som år 1827 ersatte storskiftes- och enskiftesförordningarna.

Hela protokollet finns som pdf här. Här följer en sammanfattning:

Förrättningen påbörjas den 2 november samma år. Lantmätare är Georg Gustafsson och han biträds av två gode män från Södra Vallösa resp. Norra Vallösa. Anledningen till att åborna nu, trettio år efter Berlins privata delning, begärt ett Laga skifte framgår av protokollet. Delägarna uppvisar den karta lantmätaren Grönvall år 1821 upprättat ”hvilken då varande ägaren [Berlin] av Johannisberg anmodat Grönwall att utan behörigt förordnande verkställa i och för en försäljning af lägenheter i smålotter, om 1/64 ^dels mtl [mantal] vardera med tilldelad jord utan taxering”. Formuleringen ”utan behörigt förordnande” skall tolkas som att det är fråga om privata jordavsöndringar (vilket var fullt lagligt).

Vidare framgår det, att senare köp och sämjedelningar gjort att de flesta spåren av den gamla indelningen försvunnit, ”varför den nu förestående förrättningen med intresse omfattades för att få reda i saken”. Det är uppenbart, att en betydande oenighet råder om ägogränser, och en ny mätning anses nödvändig på grund av de uppkomna förändringarna och kartans dåliga skick.

Förrättningen återupptas två dagar senare och gode män och lantmätaren har gjort ett gott arbete med att få alla parter överens om grunderna för delningen, för alla skriver under en förening i nio punkter. Det kan nämnas, att ett av husen på Tingaröd 11 nu hamnat på annans mark, men man löser detta i godo.

Protokoll och karta visar, att de nu finns sammanlagt 30 lägenheter på Johannesberg, flest (20 st.) på Krågarp 4.

Georg Gustafssons karta från laga skifte 1855. De gröna ytorna är ättehögar, Kråkarpekullarna. I protokollet betonar lantmätaren att dessa är skyddade: ”De ättehögar, hvilka i föreningen blifvit bestämda såsom impedimenter åtvarnades delägarne att icke radera eller på något sätt till jordbruk begagna, samt upplystes parterna om det förbud med ty åtföljande ansvar författningen derom innehåller”.

Johannesberg kallades av folket på trakten blott för Berget, och namnet lever än i dag kvar i namn som Bergakorset och Bergavägen. Även en gård kallas i dag för Johannesberg, men den ligger på Tingaröd 11:4, i forna Johannesbergs nordvästra hörn.

Göran Hallberg skriver i ”Skånes ortnamn” bl.a. om Johannesberg ”Kallas blott Berget … Här fanns förr en landsvägskrog. Vägen går på platsen över en hög backe”. Av denna beskrivning måste landsvägskrogen ha legat strax söder om Bergakorset, ovanför den branta backen där.

Generalstabskartan från år 1864. Småbruksansamlingen på Solberga nr 5 (”Femman”) strax SV om Tånemölla markerad. På Krågarp 4 och Tingaröd 11 syns gårdar och torp.